Men det ligger till så här... i början gick det väldigt snabbt fram, tyckte både jag och mamma, sen tappade hon sin sko och fick vila i tre veckor... vi har planerat om hur vi ska göra några veckor fram tills hon har fått skor bak också... hovslagaren kom... fixade hennes hovar ORDENLIGT, fixade till hennes ficka som hon har i hoven och satte bomull sen skon ovanpå det. Han ville egentligen sätta skor bak på henne också men vi hade bara tagit ut pengar till en halv (fram) hon fick sina skor... hovslagaren sa att hon skulle ha boots på sig HELA tiden för att hon inte ska trampa av sig skorna. Nu ska vi skritta henne varannan dag (tis, tors, lörd) Sen vila (månd, onsd, fred, sönd) vi ska skritta henne i 3 veckor, i ca 15 minuter, sen ska vi börja trava henne LIIIIIIITE i ca 3-4 veckor tills hon får skor bak... när hon har fått det så ska vi prova galoppera men inte så mycket för vi ska bygga upp hennes kondition och muskler sakta men säkert. Jag och mamma har varit väldigt irriterade över att så många lägger sig i vad vi gör med VÅR häst, liksom det är vår vi får göra vad vi vill med henne utan att alla andra ska behöva bry sig... alla klagar på att hon går för mycket för att bara vara tre, men det finns ju ridskolehästar som är ca 4 som går flera gånger om dagen så jag fattar inte vad det är som är fel... jag har hört att om hästarna är 3 ska dom gå 3 dagar i veckan... 4 så ska dom gå 4 dagar o.s.v, MEN som sagt rideskolehästarna? Hur ofta går inte dom om dagen... det stör mig RIKTIGT j*vla mycket för att det finns folk i denna värld som säger till oss men som gör värre saker :@ , när jag hör sånna saker är jag inte alls pigg på att åka till stallet... då tänker man liksom bara: Varför skaffade jag häst? Gjorde jag rätt, har jag all tid som behövs, är det verkligen vad jag vill satsa på? Men jag har bestämmt mig, JAG SKA SKITA I VAD ANDRA SÄGER OCH GÖRA VAD FAN JAG VILL MED HENNE... Jag ska ha kvar henne, vi har ett helt liv framför oss att utbilda varandra och komma långt, jag menar... hur gamal är hon? 3 år och hon lever minst 20 år till och jag tänker ha kvar henne så länge som möjligt. Vi gillade inte alls varandra den första månaden, det var mycket bråk mellan oss och mamma ville sälja henne och jag tänkte också mycket på det, men sen sa jag till mamma... Det har gått 1 månad vi kan ju vänta och se... vi har bestämmt att vi ska ge henne en chans på 1 år... blir det inte bättre kanske vi säljer henne, men nu har vi haft henne i 2 månader och vi har börjat hitta knapparna på varnadra mer och mer, i boxen kan hon va väldigt sur och så men annars är hon hur mysig som helst, så nu har jag ingen som helst planering på att lämna henne i från mig, aldrig i livet! Hon är min bästa vän, den ända riktiga som verkligen går att lita på, som kan hålla "hemligheter" inom sig hihi... jag verkligen ÄLSKAR min häst... jag ska för det mesta bara ha kul med henne och inte sätta en massa press.

Men det är så jag tycker... ni som orkar läsa är guldvärda!

Era dumma kommentarer tas bort DIREKT! Slösar bara på er tid... men om ni tycker det är något bra, så ta åt er det! Ha det så bra.. kram ♥